Sveriges säkerhetsläge beskrivs av flera myndigheter som mer komplext och osäkert än på länge. Samtidigt visar statistik en tydlig ökning av hot och våld inom både arbetslivet men framförallt skolan. Resultatet är en växande efterfrågan på system som kan larma, informera och samordna snabbt när en allvarlig händelse inträffar – något som gjort att fler organisationer, däribland företag, skolor och kommuner, nu tar hjälp av leverantörer som RapidReach.
Ett bredare och mer svårbedömt hotläge
Säkerhetspolisens lägesbild för 2025–2026 målar upp en bild av ett Sverige i en turbulent och osäker tid, med snabba förändringar och svårbedömda hot. Enligt myndigheten agerar främmande makters säkerhets- och underrättelsetjänster alltmer offensivt i Europa, och riktat mot Sverige, i syfte att påverka opinion, skapa splittring och angripa skyddsvärda verksamheter.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gör en liknande bedömning. I den senaste nationella risk- och sårbarhetsbedömningen (NRSB) har myndigheten identifierat 26 särskilt allvarliga hot mot Sverige – en bedömning som sträcker sig över hela skalan, från fredstida kriser till väpnat angrepp. Bilden som växer fram är en av ett samhälle som behöver bli bättre på att snabbt upptäcka, kommunicera och agera när något allvarligt inträffar, oavsett om händelsen sker på nationell nivå eller lokalt i en enskild verksamhet.
Hot och våld i skolan ökar kraftigt
Parallellt med det säkerhetspolitiska läget syns en oroande utveckling närmare vardagen. Enligt Arbetsmiljöverket har anmälningarna om hot och våld i skolan ökat med 22 procent under de senaste fem åren. Ökningen är dessutom betydligt brantare än i arbetslivet i stort, där anmälningarna om hot och våld ökade med 40 procent under en tioårsperiod, 2013–2023. I skolan har alltså ökningstakten varit nästan fyra gånger så stor som i arbetslivet som helhet under jämförbar tid.
Bakom siffrorna finns också enskilda, uppmärksammade händelser som satt djupa spår. Skolattacken i Trollhättan 2015, då en gärningsman dödade en lärare, en elevassistent och en elev med svärd, blev en vändpunkt i den svenska debatten om skolsäkerhet. Sedan dess har ytterligare allvarliga händelser inträffat, bland annat i Eslöv 2021, i Kristianstad 2022 och vid Malmö Latinskola samma år, där två lärare miste livet. Sammantaget har fyra lärare dödats i skolattacker i Sverige under de senaste fyra decennierna – en statistik som må vara låg i internationell jämförelse, men som ändå fått skolor, huvudmän och kommuner att se över sin beredskap för det scenario som brukar kallas pågående dödligt våld, PDV.
Det är mot den bakgrunden som allt fler skolor arbetar med rutiner för inrymning – det vill säga att snabbt få människor att stanna kvar inomhus och skydda sig, snarare än att utrymma en byggnad, när ett akut hot bedöms finnas i eller nära verksamheten. Utmaningen är sällan att rutinerna saknas på pappret, utan att de faktiskt går att genomföra när det gäller: att larma rätt personer samtidigt, ge tydliga instruktioner utan utrymme för feltolkning, och få bekräftat att budskapet nått fram.
Från pärm till system: varför fler investerar i digital kriskommunikation
Just den sista biten – att veta att larmet faktiskt nått fram och att rätt åtgärder vidtas – är där många organisationer historiskt haft en lucka. Traditionella lösningar som telefonringkedjor eller anslag i personalrum är för långsamma och för sårbara när en situation utvecklas på minuter, inte timmar. Det har drivit fram en ny generation system för det som brukar kallas mass notification eller kritisk kommunikation: digitala plattformar som kan skicka larm och instruktioner via flera kanaler samtidigt (app, sms, telefon, e-post, högtalare), samla in kvittenser i realtid och eskalera automatiskt om någon inte svarar.
Den globala marknaden för den här typen av system växer i snabb takt. Enligt analysföretaget Grand View Research värderades den globala marknaden för mass notification-system till 16,89 miljarder dollar 2025, och beräknas växa till 20,29 miljarder dollar redan under 2026. Fram till 2033 väntas marknaden nå nästan 90 miljarder dollar, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 23,7 procent. Utbildningssektorn pekas ut som det största och snabbast växande användningsområdet, drivet av just skolors behov av att snabbt kunna larma vid lockdown, allvarligt väder eller andra akuta händelser. Sverige nämns för övrigt uttryckligen som ett av de marknader analysen bevakar, tillsammans med Norge och Danmark, vilket understryker att utvecklingen inte bara är en amerikansk eller global trend – den märks även i Norden.
RapidReach – ett exempel på hur lösningarna ser ut i praktiken
Ett av företagen som verkar inom detta växande fält är RapidReach, ett larmsystem från det Mölndalsbaserade bolaget Enera International AB. Systemet är byggt för att stödja organisationer i just de situationer som beskrivs ovan: att snabbt aktivera ett larm, nå rätt personer i rätt roll samtidigt, och följa upp att instruktionerna verkligen tagits emot.
Konkret innebär det att en skola, ett företag eller en kommun i förväg kan förbereda scenarier – till exempel inrymning vid pågående dödligt våld, en brand, ett kemikalieutsläpp eller en driftstörning – med färdiga meddelanden, mottagargrupper och checklistor. När något inträffar kan larmet skickas ut på sekunder via flera kanaler parallellt, mottagarna kvitterar att de tagit emot informationen, och om någon inte svarar eskalerar systemet automatiskt vidare enligt uppsatta regler. Allt loggas, vilket gör att organisationen både kan följa händelsen i realtid och göra en strukturerad efteranalys när det akuta läget är över.
För skolor, som enligt branschanalyser är den vertikal som driver mest av tillväxten inom mass notification-marknaden, handlar det i grunden om att göra rutiner som redan finns dokumenterade – kring exempelvis PDV och inrymning – möjliga att faktiskt genomföra när tid och tydlighet är avgörande. Roller som rektor, personal, huvudman och elevhälsa behöver kunna nås och samordnas utan dröjsmål, samtidigt som varje sekund kan spela roll.
RapidReach är inte ensamt på marknaden – andra internationella aktörer som Everbridge, OnSolve och Singlewire finns inom samma fält – men exemplet illustrerar väl vart utvecklingen är på väg: från pärmar och telefonlistor till system som kombinerar larmning, kvittens och uppföljning i en och samma lösning.
Vad bör organisationer tänka på?
Att investera i ett system är sällan hela lösningen i sig – erfarenheten från både skolsäkerhetsarbete och bredare incidenthantering visar att tekniken bara är så stark som de rutiner och roller den kopplas till. Några frågor återkommer ofta när organisationer utvärderar sitt behov:
Är ansvarsfördelningen tydlig innan något händer? Under en pågående händelse finns sällan tid att reda ut vem som ska fatta beslut, vem som ska genomföra åtgärder på plats och vem som ska hålla kontakt med exempelvis polis eller huvudman. Kan larmet nå fram även om vanliga kommunikationsvägar är överbelastade eller inte fungerar, exempelvis om mobilnätet är hårt belastat? Robusta upplägg bygger ofta på flera parallella kanaler samtidigt, snarare än en enda. Och kanske viktigast: går rutinerna att öva på i vardagen, inte bara dokumentera i en pärm som tas fram en gång om året? Flera aktörer i branschen pekar på att effekten blir störst när samma verktyg och mallar används regelbundet, så att larmflöden, mottagargrupper och arbetssätt redan sitter när en verklig händelse inträffar.
För skolor tillkommer ytterligare en dimension: att många elever och vuxna befinner sig i lokalerna samtidigt, vilket ställer höga krav på att instruktioner är entydiga och når alla samtidigt – oavsett om det gäller elever i ett klassrum, fritidspersonal eller vaktmästare i ett annat hus på skolområdet.
En marknad som speglar ett förändrat samhälle
Sammantaget målar bilden upp en tydlig trend. Säkerhetsläget i Sverige beskrivs av Säkerhetspolisen och MSB som mer komplext än på länge, statistiken visar en kraftig ökning av hot och våld i skolmiljö, och några få men mycket allvarliga händelser har fått skolor och andra verksamheter att se över sin beredskap på allvar. Samtidigt växer den globala marknaden för kriskommunikation och mass notification-system snabbt, med utbildningssektorn i täten.
För svenska skolor, kommuner och företag handlar utvecklingen i grunden om en enkel princip: en väl dokumenterad rutin är bara så bra som organisationens förmåga att faktiskt genomföra den när det gäller. Det är den förmågan som fler nu investerar i – och som ligger bakom att företag som RapidReach växer i takt med ett samhälle som tar sin beredskap på allvar.
